Stress & utmattning

Primärvårdspatienter som söker för stressproblematik befinner sig ofta på mycket olika ställen i den s.k. stresskurvan. Vissa patienten har precis börjat upptäcka symtom på stress medan andra diagnosticerats med utmattningssyndrom och har en lång historia av stress- och utmattningsproblematik. Hur vi bemöter patienter med stress och utmattning behöver därför skilja sig åt från person till person. Vid nydebuterad problematik behöver vi hitta sätt att hjälpa patienten bromsa och börja anamma stresshanteringsstrategier medan utmattade patienter behöver börja med en längre period av återhämtning kompletterat med psykologiskt stöd utifrån behov innan vi kan börja arbeta med strategier och vidmakthållande. Prevalensen för stressproblematik är ca 16 % varav en majoritet är kvinnor.

Symtombilden vid stress kan skilja sig i hög grad beroende på i vilken fas av patienten befinner sig. Några vanliga symtom vid stress och utmattning är:

• Sömnstörning
• Värk i kroppen
• Magproblem
• Huvudvärk
• Tryck över bröstet/hjärklappning
• Irritabilitet
• Minskad företagsamhet
• Ökad ljus- och ljudkänslighet
• Förändrad aptit
• Koncentrations- och minnessvårigheter
• Oro/nedstämdhet

Utmattningssyndrom kännetecknas ofta av en stark och ihållande trötthet som inte går att vila bort.

Symtom på stress hos patienten? Vilka huvudsakliga symtom patienten uppmärksammat ger viktig information inför vidare beslut om behandlingsintervention. (Ex sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritation, påverkade rutiner, smärta/spänningar i kroppen, påverkad andning etc.)

Har symtomen uppkommit plötsligt eller gradvis under en längre period? Vid plötslig uppkomst bör förändringar i livsomständigheter samt eventuellt trauma undersökas.

I vilken fas av stressproblematiken bedöms patienten befinna sig? (Prodromalfas, akutfas eller återhämtningsfas?) Vi kan redan i början av en kontakt få en uppfattning om patientens nuvarande tillstånd och var i ”stresskurvan” patienten befinner sig. Detta bör dock följas upp under behandlingskontaktens gång då patientens utveckling ger oss mer information om behov av insatser.

Vid behov administrera något av följande skattningsformulär för vidare informationsinsamling:

• KEDS
• SMBQ
• PSS-14

Neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, ADD och ASD kan ge samma symtom som stressproblematik.

Sömnstörningar som leder till sömnbrist kan öka stressymtom. Ex. vid trötthet på grund av sömnproblem och ständiga anpassningar relaterade till sömnen bör sömnproblematik undersökas vidare och eventuellt prioriteras som behandlingsinsats.

Vissa somatiska tillstånd som exempelvis läkemedelsbiverkningar, hjärt- och kärlsjukdomar och hypotyreos kan ge liknande symtom som vid stressproblematik och läkarbedömning bör därför övervägas utifrån behov.

• Anpasningsstörning F43.2
• Reaktion på svår stress, ospecificerad F43.9
• Andra ospecificerade reaktioner på svår stress F43.8
• Utmattningssyndrom F43.8A

• Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas.
• Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/anpassningsstorning-livskris-sorgreaktion/501

• Svårt att hålla röd tråd i samtalet
• Tappar ord
• Blir snabbt psykiskt trött
• Ältande tankar
• Svårt att samla sina tankar
• Sänkt koncentrationsförmåga
• Nedsatt emotionell stabilitet
• Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
• Beskriver sömnstörning - sover för mycket
• Har fysiska symtom t ex hjärtklappning, yrsel, mag-tarmbesvär

• Svårt att behålla fokus
• Svårt att lösa problem och/eller planera
• Svårt att fatta beslut
• Svårt att hantera stress och psykologiska krav
• Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
• Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
• Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
• Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
• Svårt att hantera sociala sammanhang, folksamlingar, formella kontakter och delta i aktiviteter

​​​ https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/8dff8e73-9530-4423-b507-07d010dd1ddb?pageId=33165

• Vid utmattningssyndrom i den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning.
• Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete.

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546

• Ångest
• Svårt att hålla röd tråd i samtalet
• Tappar ord
• Sänkt koncentrationsförmåga
• Svårt att samla sina tankar
• Försämrat minne
• Blir snabbt psykiskt uttröttbar vid undersökningstillfället
• Nedsatt emotionell stabilitet
• Beskriver en uttalad trötthet/utmattning som inte går vila bort
• Beskriver nedsatt initiativförmåga
• Beskriver ljud- och ljuskänslighet
• Har fysiska symtom (t ex hjärtklappning, yrsel, mag-tarmbesvär)
• Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
• Beskriver sömnstörning - sover för mycket
• Beskriver uppgivenhet, värdelöshet, skuldkänslor
• Beskriver kroppslig svaghet

• Svårt att behålla fokus
• Ökat behov av frekventa och längre vilopauser vid aktivitet
• Svårt att lösa problem och/eller planera
• Svårt att fatta beslut
• Svårt att hantera stress och psykologiska krav
• Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
• Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
• Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
• Svårt att hantera förändringar i arbetet/vardagen
• Svårt av att lära nytt och/eller tillämpa kunskap
• Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
• Svårt att t ex läsa en tidning eller följa ett TV-program
• Svårt att hantera sociala sammanhang, folksamlingar, formella kontakter och delta i aktiviteter

https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/9d820dc6-8e12-42cd-853f-b68e779dacb0?pageId=33165

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd saknas.

• Nedstämd
• Ångest och/eller orolig
• Försämrat minne
• Lättirriterad
• Svårt att koppla av och varva ned
• Svårt att koncentrera sig
• Svårt att samla sina tankar
• Beskriver en trötthet som inte går vila bort
• Beskriver nedsatt initiativförmåga
• Beskriver fysiska symtom (t ex hjärtklappning, huvudvärk, mag-tarmbesvär)
• Beskriver smärta och/eller spända muskler
• Beskriver kroppslig svaghet
• Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
• Beskriver sömnstörning - sover för mycket
• Beskriver känslor av uppgivenhet och att inte räcka till

• Svårt att behålla fokus
• Ökat behov av frekventa och längre vilopauser vid/efter aktivitet
• Svårt att lösa problem och/eller planera
• Svårt att fatta beslut
• Svårt att hantera stress/krav och göra saker under tidspress
• Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
• Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
• Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
• Svårt att hantera förändringar i arbetet/vardagen
• Svårt av att lära nytt och/eller tillämpa kunskap
• Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
• Svårt att t ex läsa en tidning eller följa ett TV-program
• Svårt med sociala relationer och delta i aktiviteter

https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/5ed3c161-ecf5-4d1d-ba4d-38fa13f6b335?pageId=33165

• Vilka stressorer finns i patientens liv? Inre/yttre/små/stora stressorer. T.ex. Jobb/utbildning, fritid, hälsa, relationer, hemmet.
• Framkommer svårigheter vad gäller struktur/planering?
  I många fall finns inverkar yttre stressorer som exempelvis osämja i familj eller för höga krav på arbetsplatsen på patientens mående. I sådana fall är det viktigt att förtydliga för patienten att strategier i behandling kan hjälpa patienten att hantera sina egna tankar, känslor och beteenden kopplat till detta men att det med största sannolikhet ej kommer förändra situationen i sig.

• Hur förhåller sig patienten till sin huvudsakliga sysselsättning t.ex. arbete/utbildning (om sådan finns).
  Vanligt med bristande balans i förhållande till arbetsmängd, en del patienter lägger ner för mycket arbete medan andra utvecklar något som kan liknas vid arbetsfobi eller rädsla för ansträngning.

• Vad fungerar återhämtande? Vad av detta görs idag? I vilken utsträckning?

• Vad har patienten att vinna på att minska sin stress?

Det är inte ovanligt att patienter med stressproblematik är skeptiska till att förändra sin aktivitetsnivå eller upplever en förändring omöjlig att genomföra.

Hur hanterar patienten vanligtvis problematiken? Undersök genom med hjälp av funktionell analys/beteende analys hur dessa strategier påverkat patienten.

Vad har patienten själv gjort för att försöka förändra sin situation? Har patienten tidigare testat olika interventioner på egen hand eller tillsammans med tidigare behandlare, undersök utfall och konsekvenser på kort och lång sikt.

Val att interventioner bör göras utifrån patientens behov och förmåga och anpassas därefter.

• Stresskurvan
• Stress-/sårbarhetsmodellen
• Compassioncirklarna

• Psykoedukation om återhämtning
• Planera återhämtning

• Korta pauser

Planera in korta pauser i vardagen och plan för utförande av dessa. Kan med fördel kombineras med

• Andningsövningar

• Avslappningsövningar

• Medveten närvaro

Medveten närvaro är en färdighet som syftar till att öka vår medvetenhet om vad som sker i och runt sig oss själva i den specifika stunden samtidigt som man har ett accepterande förhållningssätt till det som sker. Genom medveten närvaro kan vi träna upp vår förmåga att styra över vår egen uppmärksamhet och på så sätt bli bättre på att skifta fokus från oro och grubblerier. Nedan följer några tips på övningar i medveten närvaro vi kan göra i rummet, i patientmaterialet återfinns mer information angående hur vi kan arbeta med medveten närvaro.

• Tre fönster
• 3-3-3
• Guidad meditation

• Beteendeexperiment

• Defusion

• Värderingar och konkreta beteenden i linje med dessa

Värderingar syftar till vad patienten upplever som viktigt i sitt liv just nu. Värderingar är inte samma sak som mål (något vi kan uppnå) utan snarare något att leva i enlighet med. Nedan följer olika övningar vi kan göra under samtal och som patienten kan arbeta med mellan sessioner i syfte att identifiera värderingar. När patienten har kommit fram till sådant den finner viktigt och värderar är nästa steg att undersöka vilka konkreta beteenden som går i linje med dessa beteenden och i vilken grad dessa beteenden förekommer i nuläget. Är en värdering exempelvis att ha en god relation med sitt syskon kan en konkret handling i linje med detta vara att träffa eller ringa sitt syskon en gång i veckan. Beteendena som formuleras ska till att börja med vara så tydliga och konkreta som möjligt.

Be patienten fundera kring vad den vill att livet ska innehålla för att vara meningsfullt och givande, vilken skillnad skulle det innebär från idag?

• 90-års festen
• Livskompassen
• 100-kronors övningen

• Kommunicera behov

• Kartlägga stress
• Problemlösning
• Kommunicera behov