Stress & utmattning
Primärvårdspatienter som söker för stressproblematik befinner sig ofta på mycket olika ställen i den s.k. stresskurvan. Vissa patienten har precis börjat upptäcka symtom på stress medan andra diagnosticerats med utmattningssyndrom och har en lång historia av stress- och utmattningsproblematik. Hur vi bemöter patienter med stress och utmattning behöver därför skilja sig åt från person till person. Vid nydebuterad problematik behöver vi hitta sätt att hjälpa patienten bromsa och börja anamma stresshanteringsstrategier medan utmattade patienter behöver börja med en längre period av återhämtning kompletterat med psykologiskt stöd utifrån behov innan vi kan börja arbeta med strategier och vidmakthållande. Prevalensen för stressproblematik är ca 16 % varav en majoritet är kvinnor.
Problemanalys
Symtombild
Symtombilden vid stress kan skilja sig i hög grad beroende på i vilken fas av patienten befinner sig. Några vanliga symtom vid stress och utmattning är:
Sömnstörning
Värk i kroppen
Magproblem
Huvudvärk
Tryck över bröstet/hjärklappning
Irritabilitet
Minskad företagsamhet
Ökad ljus- och ljudkänslighet
Förändrad aptit
Koncentrations- och minnessvårigheter
Oro/nedstämdhet
Utmattningssyndrom kännetecknas ofta av en stark och ihållande trötthet som inte går att vila bort.
Bra bedömningspunkter
Symtom på stress hos patienten? Vilka huvudsakliga symtom patienten uppmärksammat ger viktig information inför vidare beslut om behandlingsintervention. (Ex sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritation, påverkade rutiner, smärta/spänningar i kroppen, påverkad andning etc.)
Har symtomen uppkommit plötsligt eller gradvis under en längre period? Vid plötslig uppkomst bör förändringar i livsomständigheter samt eventuellt trauma undersökas.
I vilken fas av stressproblematiken bedöms patienten befinna sig? (Prodromalfas, akutfas eller återhämtningsfas?) Vi kan redan i början av en kontakt få en uppfattning om patientens nuvarande tillstånd och var i ”stresskurvan” patienten befinner sig. Detta bör dock följas upp under behandlingskontaktens gång då patientens utveckling ger oss mer information om behov av insatser.
Bedömningsinstrument
Vid behov administrera något av följande skattningsformulär för vidare informationsinsamling:
Differentialdiagnostik
Neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, ADD och ASD kan ge samma symtom som stressproblematik.
Sömnstörningar som leder till sömnbrist kan öka stressymtom. Ex. vid trötthet på grund av sömnproblem och ständiga anpassningar relaterade till sömnen bör sömnproblematik undersökas vidare och eventuellt prioriteras som behandlingsinsats.
Vissa somatiska tillstånd som exempelvis läkemedelsbiverkningar, hjärt- och kärlsjukdomar och hypotyreos kan ge liknande symtom som vid stressproblematik och läkarbedömning bör därför övervägas utifrån behov.
Diagnoskoder
Anpasningsstörning F43.2
Reaktion på svår stress, ospecificerad F43.9
Andra ospecificerade reaktioner på svår stress F43.8
Utmattningssyndrom F43.8A
Sjukskrivning vid anpassningsstörning
Socialstyrelsens vägledning om sjukskrivning
Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas.
Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/anpassningsstorning-livskris-sorgreaktion/501
Vanliga funktionsnedsättningar vid anpassningsstörning
Svårt att hålla röd tråd i samtalet
Tappar ord
Blir snabbt psykiskt trött
Ältande tankar
Svårt att samla sina tankar
Sänkt koncentrationsförmåga
Nedsatt emotionell stabilitet
Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
Beskriver sömnstörning - sover för mycket
Har fysiska symtom t ex hjärtklappning, yrsel, mag-tarmbesvär
Vanliga aktivitetsbegränsningar vid anpassningsstörning
Svårt att behålla fokus
Svårt att lösa problem och/eller planera
Svårt att fatta beslut
Svårt att hantera stress och psykologiska krav
Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
Svårt att hantera sociala sammanhang, folksamlingar, formella kontakter och delta i aktiviteter
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/8dff8e73-9530-4423-b507-07d010dd1ddb?pageId=33165
Sjukskrivning vid utmattningssyndrom
Socialstyrelsens vägledning om sjukskrivning
Vid utmattningssyndrom i den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning.
Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546
Vanliga funktionsnedsättningar
Ångest
Svårt att hålla röd tråd i samtalet
Tappar ord
Sänkt koncentrationsförmåga
Svårt att samla sina tankar
Försämrat minne
Blir snabbt psykiskt uttröttbar vid undersökningstillfället
Nedsatt emotionell stabilitet
Beskriver en uttalad trötthet/utmattning som inte går vila bort
Beskriver nedsatt initiativförmåga
Beskriver ljud- och ljuskänslighet
Har fysiska symtom (t ex hjärtklappning, yrsel, mag-tarmbesvär)
Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
Beskriver sömnstörning - sover för mycket
Beskriver uppgivenhet, värdelöshet, skuldkänslor
Beskriver kroppslig svaghet
Vanliga aktivitetsbegränsningar
Svårt att behålla fokus
Ökat behov av frekventa och längre vilopauser vid aktivitet
Svårt att lösa problem och/eller planera
Svårt att fatta beslut
Svårt att hantera stress och psykologiska krav
Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
Svårt att hantera förändringar i arbetet/vardagen
Svårt av att lära nytt och/eller tillämpa kunskap
Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
Svårt att t ex läsa en tidning eller följa ett TV-program
Svårt att hantera sociala sammanhang, folksamlingar, formella kontakter och delta i aktiviteter
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/9d820dc6-8e12-42cd-853f-b68e779dacb0?pageId=33165
Sjukskrivning vid reaktion på svår stress, ospecificerad
Socialstyrelsens vägledning om sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd saknas.
Vanliga funktionsnedsättningar
Nedstämd
Ångest och/eller orolig
Försämrat minne
Lättirriterad
Svårt att koppla av och varva ned
Svårt att koncentrera sig
Svårt att samla sina tankar
Beskriver en trötthet som inte går vila bort
Beskriver nedsatt initiativförmåga
Beskriver fysiska symtom (t ex hjärtklappning, huvudvärk, mag-tarmbesvär)
Beskriver smärta och/eller spända muskler
Beskriver kroppslig svaghet
Beskriver sömnstörning - sover för lite (svårt att somna och/eller vaknar ofta)
Beskriver sömnstörning - sover för mycket
Beskriver känslor av uppgivenhet och att inte räcka till
Vanliga aktivitetsbegränsningar
Svårt att behålla fokus
Ökat behov av frekventa och längre vilopauser vid/efter aktivitet
Svårt att lösa problem och/eller planera
Svårt att fatta beslut
Svårt att hantera stress/krav och göra saker under tidspress
Svårt att påbörja och/eller göra klart en uppgift
Svårt att hantera/utföra mer än en sak i taget
Svårt att hantera/utföra sammansatta uppgifter
Svårt att hantera förändringar i arbetet/vardagen
Svårt av att lära nytt och/eller tillämpa kunskap
Svårt att genomföra dagliga rutiner (t ex laga mat, handla)
Svårt att t ex läsa en tidning eller följa ett TV-program
Svårt med sociala relationer och delta i aktiviteter
Referens:
Kontextuell analys
Vilka stressorer finns i patientens liv? Inre/yttre/små/stora stressorer. T.ex. Jobb/utbildning, fritid, hälsa, relationer, hemmet.
Framkommer svårigheter vad gäller struktur/planering?
I många fall finns inverkar yttre stressorer som exempelvis osämja i familj eller för höga krav på arbetsplatsen på patientens mående. I sådana fall är det viktigt att förtydliga för patienten att strategier i behandling kan hjälpa patienten att hantera sina egna tankar, känslor och beteenden kopplat till detta men att det med största sannolikhet ej kommer förändra situationen i sig.
Hur förhåller sig patienten till sin huvudsakliga sysselsättning t.ex. arbete/utbildning (om sådan finns).
Vanligt med bristande balans i förhållande till arbetsmängd, en del patienter lägger ner för mycket arbete medan andra utvecklar något som kan liknas vid arbetsfobi eller rädsla för ansträngning.
Det är inte ovanligt att patienter med stressproblematik är skeptiska till att förändra sin aktivitetsnivå eller upplever en förändring omöjlig att genomföra.
Analys av hanteringsstrategier
Hur hanterar patienten vanligtvis problematiken? Undersök genom med hjälp av funktionell analys/beteende analys hur dessa strategier påverkat patienten.
Vad har patienten själv gjort för att försöka förändra sin situation? Har patienten tidigare testat olika interventioner på egen hand eller tillsammans med tidigare behandlare, undersök utfall och konsekvenser på kort och lång sikt.
Behandlingsplan
Val att interventioner bör göras utifrån patientens behov och förmåga och anpassas därefter.
Psykoedukation
Förklaringsmodeller
Vid brist på återhämtning
Planera in korta pauser i vardagen och plan för utförande av dessa. Kan med fördel kombineras med
Medveten närvaro är en färdighet som syftar till att öka vår medvetenhet om vad som sker i och runt sig oss själva i den specifika stunden samtidigt som man har ett accepterande förhållningssätt till det som sker. Genom medveten närvaro kan vi träna upp vår förmåga att styra över vår egen uppmärksamhet och på så sätt bli bättre på att skifta fokus från oro och grubblerier. Nedan följer några tips på övningar i medveten närvaro vi kan göra i rummet, i patientmaterialet återfinns mer information angående hur vi kan arbeta med medveten närvaro.
Övningar i medveten närvaro
Vid höga krav på själv/prestationsångest
Värderingar syftar till vad patienten upplever som viktigt i sitt liv just nu. Värderingar är inte samma sak som mål (något vi kan uppnå) utan snarare något att leva i enlighet med. Nedan följer olika övningar vi kan göra under samtal och som patienten kan arbeta med mellan sessioner i syfte att identifiera värderingar. När patienten har kommit fram till sådant den finner viktigt och värderar är nästa steg att undersöka vilka konkreta beteenden som går i linje med dessa beteenden och i vilken grad dessa beteenden förekommer i nuläget. Är en värdering exempelvis att ha en god relation med sitt syskon kan en konkret handling i linje med detta vara att träffa eller ringa sitt syskon en gång i veckan. Beteendena som formuleras ska till att börja med vara så tydliga och konkreta som möjligt.
Värderingsövningar
Be patienten fundera kring vad den vill att livet ska innehålla för att vara meningsfullt och givande, vilken skillnad skulle det innebär från idag?
Vid problem med planering/struktur